Arnold kan fortfarande

Trots att han bara är administratör så kan han fortfarande sina one-liners. Eller kanske one-column.

Andra är värre

Grin-pis har dumpat 18 ton miljöfarligt kol i centrala Stockholm. Artiklen i DN har några intressanta upplysningar om hur vi alla kan förhålla oss till miljön eftersom en av förövarna berättar hur det ligger till:

Hur pass miljövänligt är det att köra upp det här kolet från Tyskland till Sverige på lastbil?
- I relation till de 100 miljoner ton koldioxid om året som Vattenfall släpper ut så tycker vi inte att det är något problem.
Vem ska städa upp efter er?
- Det här är en gåva till regeringskansliet. Det får de ta ansvar för på samma sätt som de måste ansvara för det Vattenfall gör.

Grin-pis anser sig inte behöva städa när de skräpar ner allas vårt Stockholm, eftersom Vattenfall är så mycket värre. Utan istället ska någon annan göra det.

Slut med dåligt samvete alltså. Jag behöver inte skämmas över min 15 år gamla bil, som antagligen är miljöfarligare när den står parkerad än en modern bil är när den kör, eftersom det finns äldre bilar och mina avgaser och oljeläckage är en gåva till nationen. Jag behöver inte skämmas för min resa till Dubai i vinter eftersom det finns de som reser längre, Christer Fuglesang till exempel.

Det är inte bara logiken som är på fransk bondenivå hos den här killen, det är dessutom ohyfsat att skräpa ner. Jag har ingen åsikt om kolkraftverken i Tyskland och Polen, jag fördömer bara delar av miljöaktivismen.

Livet på krita

Vi var på "Walking with dinosaurs" på Globen. Innan föreställningen var de noga med att påpeka att djuren skulle bli skrämda om man använde blixt och kanske angripa någon i rädsla. Givetvis lät jag blixten gå i hopp om att någon med dyrare biljett än jag skulle bli uppäten, fast det hände inte. Men jag fick några fina bilder.

Den uppmärksamma läsaren ser så klart att reptilerna på bilden är från juratiden, men jag kunde inte avstå från krita i rubriken. Däggdjuren är från neogentiden.

Sittning i innerstan

Jag var på seminarium på Mäster Samuelsgatan och var på den här toaletten med rullar för alla storlekar.

Sverigedemokrater på badhuset?

De som är så gamla som jag minns en organisation på 80-talet som hette BSS (Bevara Sverige svenskt). Jag trodde att jag stötte på dem igen i helgen på badhuset.

Det var en småbarnsmamma som hade en badmössa där det stod bss.nu på ena sidan och var en stor vit haj på andra. Fast när jag läste det finstilta så var det lite smålustigt.

Lurendrejare arbetar

Jag blev uppring av Rikard från Kvalitetstid AB. Han hade hemligt nummer och företaget finns inte på internet. Kanske lite skumt? Så här var samtalet:
- Hatar inte du när företag ringer till dig och vill sälja saker?
Han verkade inte tänka på att om jag sa ja, så skulle jag hata honom.
- Nja?
- Vi erbjuder en tjänst som liknar Nixregistret fast för företag. Hur låter det?
- Hur går det till?
- Vi har ett avtal med statistiska centralbyrån och de lämnar inte ut ditt nummer till telefonförsäljare. De måste hämta uppgifterna därifrån.
- Men då kan jag ju ringa själv till SCB och slippa att du ringer igen.
- Öh, jaa <klick>

Varför fick Obama fredspriset?

Han har ju inte hunnit göra något. Han hade varit president i nio månader när han fick priset och bara i tolv dagar när nomineringstiden gick ut. Faktumet att han var mindre intresserad av att dra i krig än sin föregångare verkar vara det enda. Kanske också att en kille som heter Hussein i andranamn och är uppvuxen i ett muslimskt land antas vara mindre benägen att starta den typen av korståg som hans föregångare var förtjust i.

Guantanamofängelset är fortfarande igång, kriget i Irak pågår, liksom kriget i Afganistan.

På längre sikt har han dessutom fortsatt det väg mot eländet som hans båda föregångare inledde; skuldsättningen av den amerikanska nationen. De amerikanska hushållen är skuldsatta upp över öronen av bostadsbubblan och staten drar på sig gigantiska skulder för att rädda banker, försäkringsbolag och bilfabriker. Dåliga amerikanska företagare har lärt sig att om man bara har tillräckligt många anställda så kommer staten att rädda företaget om det går dåligt. Detta leder till att de kan chansa vilt, eftersom de kan behålla vinster och bonusar, med kan skicka förlusterna till staten (om de är tillräckligt stora).

Vad har det med fred att göra? kanske du undrar. Jo, ett ekonomiskt starkt amerika är bra för världen. Amerika är fortfarande favoritlandet för migranter och det beror på att chansen att bli väl mottagen och få chansen att tjäna sin egen lycka är stor där. Fred kan skyddas med vapen men bara skapas av migration och handel.

Dessutom kan man vända på det. Vilket kärnvapenmakt vill man helst ha: en som mår bra och klarar sig själv eller en som svälter och har gigantiska skulder?

Projekterfarenheter

Den här posten tänkte jag skriva många gånger. Henry J. Waternoose III har bett mig skriva lite om hur man fuskar i projekt och jag tänkte träna lite här och kanske någon läsare har lite tips.

Varje projekt har ett antal avstämningspunkter, vid sådana finns det en lista över saker som borde ha gjorts tills dess. Många av dessa görs sista veckan eftersom det hela tiden har funnits lika viktiga men roligare uppgifter.

Tips 1: tryck genom dokumentationen. Se till att det finns en lista över vilka dokument som behöver vara tillgängliga till passagen. Be en av utvecklarna att skriva ett scrips som flyttar över alla i rätt revisionsläge och skapar granskningsprotokoll. Det är lätt att få en frivillig eftersom det här både är ett kul jobb och personen i fråga kan bli hjälte bland utvecklarna. Det är ja annars de som måste skriva dokumentationen. Det här förutsätter att det finns möjlighet i dokumentationssystemet att skriva den här formen av script.

Tips 2: göm dokumentationen. Se till att dokumentationen är en del av koden och att den genereras från koden. Det finns flera att välja på. Sen blir själva dokumenten bara en hänvisning till den genererade dokumentationen. Dvs det är redan klar.

Tips 3: pruta på undantagen. Får man passera med tex tre allvarliga fel, så försök med fem och säg att tre av dem kom in samma dag och att man vet hur man ska lösa dem. Det brukar funka. Fast kom inte med 50 allvarliga fel.

Uppdatering:
Tips 4: tag in fler uppgifter. Det kanske låter motsägelsefullt, men om man gör fler saker så vet alla att det tar mer tid. Då kan man motivera tummande på kvaliteten.

Tips 5: lobba till förmån för ett sämre delprojekt. Håll koll på om det finns ett annat delprojekt som ligger sämre till för att klara samma passage. Lobba då diskret för att de ska få undantag att passera, kanske för att så mycket hänger på att de klarar passagen. Sen är vägen öppen för dina små undantag.

Tips 6: undvik preciserade testkriterier. Smyg in ordet 'tillämpliga' i verifikationspassagens definitioner. Se vad det gör skillnad, med och utan: passera 90% av alla tillämpliga testfall, exekverat 90% av alla tillämpliga tester, testat 90% av den tillämpliga koden. Vid passagetillfället är allt som funkar tillämpligt. Inget annat.

I världsarv med barn

Jag tog med barnen till gruvan. Alla ville åt sitt håll. Äldsta sonen har sett animeringarna om Fet- Mats och Stora Stöten och han var skraj hela tiden att turistgruvan skulle rasa in. Yngsta sonen ville gå längst in i varje gång (det finns flera mil) och kolla hur högt man kunde skrika.

Själv tänkte jag mest på att hjälmen skulle pajja min frisyr.

Semester

Min chef fick barn igår. Han kommer inte vara här på tre veckor. Jag vet inte hur alla andra gör men själv kommer jag vara ledig några dagar...

Limes Norrlandicus

Min femåring har odlat en kastanj i en kruka och nu har den blivit stor nog att plantera ut. Han vill att den ska växa vid stugan i Härnösand och jag har äntligen fått chansen att förklara att vissa saker inte förekommer naturligt i Norrland: kastanjer, ekar, igelkottar, fästingar, slott, kantareller och jobb.

Om Änglar & Sjakaler

Kitty har tjata om att bli ombloggad. Jag skriver mest om sånt jag retar mig på, men nu tänker jag göra ett undantag. Kitty har gängat och det verkar vara en bra karl, han skriver roliga SMS, sjunger nykter och är utbildad i Uppsala.

Fast det finaste är att han jobbar som människosmugglare. Ett yrke som avskys av politiska vildar från Attac till Nationaldemokraterna. Själv tycker jag att det är ädelt att hjälpa människor att förverkliga drömmar i ett annat land. Att smugglaren får betalt minskar inte ädelheten i jobbet. Belackarna glider in på trafficing och låtsas inte om att det är helt olika saker, människosmugglaren gör både den smugglade och mottagaren en tjänst (och sannolikt ursprungslandet), medan trafficing bygger på systematiskt tvång (det värsta av brott).

NB: Titeln är hämtat från en skiva av Dan Hylander. Har du missat den, har du en guldgruva framför dig.

Visste ni att ...

47,3% av all statistik hittas på samtidigt som den framförs.

Kändismöte

När jag lämnade barn på skolan idag så gick jag nästan på Henrik Schyffert. Fast han kände inte igen mig...

Anna Odells konstverk

Igår fick Anna Odell sin dom för tilltaget att fejka ett psykbryt och kalla det ett konstverk. På DN:s kultursida skriver nån kulturelitperson att hon inte borde få ett straff. Typ: en konstnär ska inte straffas för ett konstverk.

Konstigt resonemang. Kan Philip Garrido också kalla sina tilltag för konstverk och bli frikänd av DN Kultur?

Långtidstestet klart

Det slutade i total seger. Testutrustningen gav upp efter ett par dygn, men telefonen tuggade på som om inget hade hänt. Som att slita ut en skivstång genom att lyfta den upp och ner.

Ny stor teve

Vi fick ny teve igår. Vi bytte från en 15 år gammal tjockteve på 20 tum, med bildförhållandet 3:4, till en plasmateve på 50 tum med bildförhållande 9:16. Bildytan gick från 192 till 1068 kvadrattum.

Eftersom alla andra möbler stod kvar (förutom blomkrukan på teven), så blev skillnaden grotesk. Nästan som jag blev lite rädd. Kanske känslan är densamma för den vars respektive låter förstora en kroppsdel på kirurgisk väg.

UPPDATERING: Det verkar som om det blivit fler bra pogram på den nya teven. (Ja, jag stavar pogram som det låter. Stäm mig!)

Jag skriver till staten

Jag skickade ett brev till Jöran Hägglund, statssekreterare i näringsdepartementet.

Tjena,
Jag har också köpt SAAB. Jag undrar om näringsdepartementet vill garantera ett lån till driften (bensin och nya bromsar) under de närmaste åren, tills jag fått lönsamhet i verksamheten.

Jag behöver inte tre miljarder, men tio till femton tusen skulle sitta fint.

Jag garanterar att jag kommer slösa bort alla pengarna i Sverige.Vad tycks?

och fick svar fem dagar senare.

Hej!

Jag vill på Regeringskansliets vägnar tacka för ditt brev.

Jag vill nu återkomma och berätta att dina synpunkter har nått den politiska ledningen på Näringsdepartementet.

Jag är besviken. Efter fem dar får jag svaret att brevet har kommit fram till adressaten. De beaktar inte att mitt bud var billigare och vem som helst fattar att jag har större möjlighet att få lönsamhet i mitt saabköp, åtminstonde kommer förlusten att bli mindre. Jag hade för mig att lagen om offentlig upphandling säger att staten måste ta bästa budet.

Det kan iofs vara så att de behandlar buden i tur och ordning och Koenigsegg var onekligen före. De har antagligen svårare att redogöra för sin affärsidé också, så jag får nog ge dem lite tid.

Smältdegel på linje 18

Dagen började med en kulturgemenskap. Tack SL. På tricken stod en kille och gjorde någon slags rörelse. Kanske var det Qi Gong, vad vet jag? Han stod med händerna rakt fram och med öppna händer. Sen rörde han händerna upp och ner som om han målade ett staket med fingertopparna. Efter en stund bytte han till att stå och krama ett osynligt träd. Sen gick han tillbaka till målandet igen. Hela tiden hade han slutna ögon.

Mitt emot mig satt en kvinna från Somalia med heltäckande klädsel. Bara ansiktet syntes, och det lilla som syntes av händerna var täckt av hennatatueringar. Hon satt liksom jag och tittade storögt på den märkliga killen. Sen tittade vi på varandra och skrattade.

Det kändes fint. Jag tror inte att jag och en fiapjäs från Somalia har så mycket gemensamt, men vi kan i alla fall skratta gott tillsammans åt en tredje kultur.

TAT tar över SonyEricsson

Det kom en nyhet:

Den svenska mobiltillverkaren SonyEricsson har lönsamhetsproblem. De 4000 anställda i Sverige risker att bli friställda. Som alla vet betyder varje förlorat jobb i mobilbranchen att minst fyra andra arbeten försvinner. Det kan vara ringsignalstillverkare, telefonförsäljare, SMS-spammare, konferensarrangörer och pizzabagare.

SonyEricsson är, trots sina delvis utländska ägare, en svensk nationalklenod. Nästan alla svenskar har eller har haft en mobil från SonyEricsson.

Efter segdragna förhandlingar har nu beslutats att den svenska flärdfulla mjukvarutillverkaren TAT tar över hela verksamheten för att fylla varumärket med spännande innehåll och på det sättet få upp marginalerna.

För att affären ska gå i lås måste underleverantörer och tidigare ägare efterskänka 8 miljarder som SonyEricsson har i skulder. Europeiska investeringsbanken måste skjuta till 4 miljarder och svenska staten 3 miljarder för att garantera driften under de två år det tar att får fram nya attraktiva mobiler. Svenska staten skjuter till 3 miljarder, dvs. 750.000 per anställd. Det är billigt för staten eftersom de friställda skulle kosta staten samma summa i a-kassa under de närmaste fem åren.


Det här är, så klart, bara påhitt. Om det vore sant skulle det vara fruktansvärt.

Geocaching med barnen

Jag har en ny fantastisk mobil (SonyEricsson Satio) den har GPS så jag och min son gav oss ut på semestern för att geocacha. Det innebär att man går in på http://www.geocaching.com/, hämtar GPS-koordinater till en gömd skatt och letar rätt på den med hjälp av sin GPS.

I närheten av Kaknästornet trodde vi att vi hittat skatten fast när vi skulle flytta några stockar för att komma ner till skatten så hittade vi en orm (se bilden). Vi bestämde att det nog var en livsfarlig huggorm och att vi skulle sluta skattjakten och åka upp i tornet istället.

Om kommentarer

Jag tänkte presentera den här bloggens policy om kommentarer. Jag har ingen intention att hindra någon från att skriva kommentarer anonymt. Den som inte vill ståta med namn behöver inte, det är min ide om yttrandefrihet.

Dessutom är det av lathet. Om jag skulle börja moderera kommentarerna så tar jag också ett ansvar för att det som skrivs är rätt, lagligt och moraliskt. Åtminstonde tycker jag att jag i det fallet tar på mig ett moraliskt ansvar, och det vill jag inte.

Sen vill jag säga att kommentarerna inte får länka till olagligheter. Om nåt stort bolag hör av sig angående en kommentar så kommer den kommentaren att tas bort eller redigeras. Jag skyddar mig alltså på samma sätt som Google och inte som Pirate Bay.

Om mina kommentarer fylls med fula ord, reklam eller dylikt så kanske jag ändrar min policy, men då kommer jag så klart att blogga om det.

Långtidstest

Nu har jag ringt 4000 samtal på 20 timmar. Det här tror du inte på om du inte visste att det ingår i mitt jobb att få telefoner att ringa fort. Snart ska jag skick ungefär lika många SMS.

Just det. Jag betalar inte räkningen själv, jag får dessutom lön för det här.

Labyrintspel

I fikarummet finns ett labyrintspel. Det finns dessutom en nybörjarbana att lägga på. Jättekul tänkte jag första gången jag såg det, eftersom jag inte kört labyrintspel sen högstadiet. Tyvärr är kulan borttappad, så det går bara att tråna. Alternativt har någon chef knyckt den för att vi ska jobba istället för att trilla runt i fikarummet.

Om tatueringar

Hade ett snack på lunchen om tatueringar. Eken tyckte att en svanktatuering på tjejer är en hortatuering. Penoll tyckte att tatuera hela armen är snyggt på tjejer som var snygga från början. Många har en åsikt om tatueringar verkar det.

Jag har ingen åsikt om andras tatueringar i allmänhet (men bloggar så klart ändå). Fast jag kan ha åsikter om motiven, på samma sätt som jag kan ha åsikter om motivet på någon annans tröja. Den som har ett hakkort tatuerat i pannan brukar jag undvika, till exempel.

Personligen skull jag gärna skaffa mig en tatuering, problemet är bara att jag inte vet vad jag ska ha för motiv. Jag har inte kommit på någon symbol eller bild som jag vill bära hela livet (eller ens året ut). Att ha en ironisk eller skämtsam tatuering lockar mig inte heller, det vore som att dra samma gamla skämt, dag efter dag. Inte för att jag drar mig för att dra gamla skämt, men jag vill inte behöva dra dem.

Fast en sak gillar jag med folk som har väl synliga tatueringar. De kan inte klaga på att jag sällan köper nya kläder.

Ordbevarare

Såg i DN idag om folk som ville bevara ord som höll på att dö.

Töntar.

Varför ska man bevara ord som inte används? Om orden används så bevarar de sig själva. Om orden inte används beror det på att vi hittat ett bättre ord eller att en företeelse försvunnit ur det allmänna medvetandet.

Personerna i fråga verkar dessutom kunna en synonym som de vet att folk fattar, varför inte använda den istället. Det borde ligga i avsändarens intresse att bli förstådd.

Måste tjånka här. Det har varit en skickelsediger dag, mycket att kiara. Jag kan inte tvesovla längre, utan koncentrera mig på jobbet. (Ja, ni fattar av sammanhanget, även om orden är välförtjänt bortglömda.)

Bemärkelse

Justja. Min lillasyster fyller 38 idag. Grattis Sara.

Negativt direkt

Efter att kollegorna skaffat bloggar gör jag samma sak. Eftersom de inte kan skriva så har de bara massa bilder.